|
|
|
Fördelar och eventuella nackdelar med samordnad handel med privatfordon på marknadsplatser utanför Storstäder.
1. I första hand gäller det att få ut den pågående privata fordonshandeln som är betydligt större än den etablerade på begagnat marknaden från innerstäderna. ( ca 65% av alla begbilar säljs den privata vägen i Sverige 2006 uppgifter från Bilsweden)
2. Att i likhet med den etablerade fordonshandeln verka för att handeln med fordon inte sker i Storstäderna.
3. Det går inte att hävda att en marknadsplats för begagnade bruksfordon skulle generera stora mängder nyfikna bilburna människor.
Likheter med nybilar i bilhallar, IKEA, Stormarknader, och olika fastighets utställningar, bilmuser,eller andra fordonsutställningar har ingen större relevans.
Intresset för begagnade bruksfordon är inte detsamma, ett begagnat fordon är oftast en tråkig nödvändighet, dessutom saknar de jämförda helgaktiviteter möjlighet att via Webbkamerateknik se rörliga bilder av fordonsutbudet, med direkt online kommunikation för alla med Internet.
Det innebär att väldigt många följer marknaden på nätet, och företar bara resor om något bruksfordon som man är intresserat av dyker upp.
Sedan ska man komma ihåg att många som köper och säljer bruksfordon använder kollektiva färdmedel till och från marknadsplatsen.
Däremot kommer en trafikökning att ske med fordon till Pendelparkeringar som används som marknadsplatser.
Detta kommer dock att ske helger, ingen vardagstrafik störs dessutom sker en förflyttning av antalet fordonsrörelser från innerstaden till den aktuella Pendelparkeringen belägen utanför Storstaden med goda kollektiva färdmedel.
4. En annonsör på Surbrunnsgatan i Stockholm annonserar ut sin gamla bil i Gula Tidningen. Mellan kl 6 till 12 en onsdagsförmiddag besöks annonsören av 23 bilspekulanter från 19 olika orter som kommer för att titta och provköra bilen. I genomsnitt har varje spekulant kört 4,9 mil i rusningstrafik, totalt blir det 23X4,9 mil = 112.7 mil dessutom provkör 16 bilen i Stockholms innerstad i genomsnitt 0,3 mil = 16X0,3 mil = 4,8 mil. Förutom att bilspekulanterna tar plats i vardagstrafiken p g a. ett miljömässigt vansinnigt sätt att köpa (mobila) bilar på, så har spekulanterna totalt kört = 117,5 mil och ca gjort av med motsvarande 117,5 liter drivmedel. Den här modellen gör det möjligt att beräkna vad CO utsläppen blir för detta exemplet.
Miljövinsterna i form av minskade utsläpp och minskad fordonstrafik i innerstaden är de primära och stora effekterna av en samordnad handel med privatägda fordon enligt det koncept som Svensk Privatmotormarknad har tagit fram.
Miljövinster i form av minskad fordonstrafik och utsläpp av miljöskadliga ämnen
I Storstockholm utannonseras dagligen mer än 30 000 privatägda fordon på nästan lika många olika adresser.
Att titta på, undersöka eller köpa dessa fordon kräver att man fysiskt oftast med ett fordon besöker och provkör dessa fordon, detta görs av en stor mängd människor dagligen, privatpersoner och handlare.
Beräkning av miljöeffekter av 1 fordons annons finns på hemsidan.
Läs mer på miljöaspekter
Med en samordning av handeln med privatägda fordon likt den etablerade fordons handel (utanför stadskärnan med ett stort antal salufordon) åstadkommer man en väsentlig minskning av antalet fordons resor i innerstaden och därmed utsläpp och drivmedelsåtgång.
Ökad konsument trygghet vid organiserad samordnad privathandel med fordon
Den formen av organiserade marknadsplatser med kunnig personal till hjälp för köpare och säljare av begagnade fordon, gör att kontraktsskrivning, kontroller av ägandeförhållande och ev. restskulder av saluförda fordon görs vid varje fordonsaffär.
Det gör att antalet anmälningar av oegentligheter och felaktigheter p g a. privata fordonsaffärer till olika myndigheter i det närmaste elimineras. Vilket ger en mycket stor samhällsbesparing, samt en kraftigt ökad trygghet för köpare och säljare vid privathandel med fordon. För säljare av privatägda fordon upplevs också marknadsplatsen positivt, genom att man når fler köpare och att det känns tryggare att få kvalificerade hjälp vid försäljningen. Dessutom ger marknadsplatsen en mycket större personlig trygghet, än att ta hem okända människor och provköra fordonet där, som sker via traditionell annonsering.
Marknadsplatser för samordnad privathandel ger en naturlig integration
Marknadsplatser blir naturliga mötesplatser för människor som har fordon som intresse eller arbete.
Alla undersökningar visar att gemensamma intressen eller arbete förenar människor på ett naturligt sätt. Man söker sig till likasinnade och utbyter tankar och kontakter. Café delen på marknadsplatsen blir en naturlig mötesplats, som på ett naturligt och konkret sätt för samman människor med samma intressen eller arbete oavsett kulturell bakgrund. Där kan vi peka på många exempel på kultur överbryggande kontakter som lett till långvariga och vänskapliga relationer.
Man ska ha klart för sig att väldigt många människor med en annan kulturell bakgrund, som politiker så gärna vill integrera i samhället, ofta är verksamma inom fordons relaterade yrken. Dessutom har marknadsplatser för många en traditionell funktion som mötesplats och handelsplats där kontakter och möten sker på ett naturligt sätt.
Flera referenser från myndigheter organisationer och politiker finns att läsa på under miljösynpunkter
Detta är en förklaringsmodell till samordnad privathandel med fordon.
|

|
|
En utskrift från Dagens
Nyheters nätupplaga, DN.se.
|
|
|
|
|
|
|
Publicerad 9 feb 17:00
Bilköp
tillåts ta mer tid än pensionsplanering
Vi lägger ner betydligt mer tid på att välja
bil och stereo än på att välja hur vi ska placera sparpengarna och den framtida pensionen.
Bilköpet tar nästan en månad att
planera. Sparandet drygt en vecka.
Det är fondjätten Fidelity som frågat hushåll i Europa
om hur mycket tid de lägger ner innan de fattar större ekonomiska beslut, som
till exempel bilköp och pensionssparande.
Bilköparen i de olika länderna är ordentligt påläst
och har en klar bild både av vilket bilmärke och vilken typ av bil han eller
hon vill ha. Den som ska ha en ny tv eller stereo kommer också väl förberedd
till affären.
Betydligt mindre tid läggs på att planera sparandet
eller att ta reda på hur olika typer av sparprodukter fungerar.
Svenskarna tillhör de mest ointresserade. I Sverige och Portugal tycker man att det räcker med 9-10 dagar för att
planera för pensionssparande eller fond- och aktieköp.
Tyskar och holländare
ägnar dubbelt så mycket tid åt samma sak.
När svensken ska informera sig så går han eller hon i
mindre grad till banken än i andra länder. Medan över 70 procent av holländare och tyskar lyssnar på bankens råd så
är det bara drygt varannan svensk som gör samma sak. I stället lyssnar man på vänner och familj eller söker själva
svaren via internet och/eller i medierna.
Svensken räknar med att få ut 56 procent av inkomsten
i pension. Något som många verkar tycka är för lite pengar. Det privata
pensionssparandet är nämligen det högsta i Europa. Över 60 procent av
svenskarna i undersökningen pensionssparar. Engelsmän, tyskar och holländare
sparar nästan lika ofta, medan bara ungefär
var tredje fransman, italienare, portugis och spanjor sparar själv till sin
pension.
-Eftersom så många
pensionssparar är det konstigt att fler inte verkar bry sig om det sparandet
särskilt mycket, tycker Per Friman på Fidelitys Sverigekontor. Engagemanget borde vara större. Avkastningen på
pensionspengarna har ju stor betydelse för hur stor pensionen blir.
Att få 66 procent av inkomsten i pension i stället för
56 procent betyder 2 000 kronor mer i pension per månad i normala
inkomstlägen. En pension som man troligen ska leva med i 20-25 år.
-Ställ högre krav på bankerna och kräv mer av de
rådgivare som finns, tycker Per Friman. Även om de försöker att sälja sina
egna produkter så kan de ge bra råd och informationen är gratis.
Den som kommer förberedd kan få betydligt bättre
information än den som bara säger "gör det bättre för mig".
Per Frimans råd till
vilsna sparare är att skaffa bra bakgrundsinformation om sig själv och att ha
en uppfattning om vad man vill uppnå.
-Vill man ha huset kvar och fortsätta att köra egen
bil som pensionär? Går det att klara på halva lönen eller behövs det mer? Ska
pengarna vara slut när man dör? Eller vill du ge något till barn och
barnbarn? Vet man vad man vill är det lättare att hitta verktygen för att nå
dit.
Kristina Kamp, kristina.kamp@dn.se
|
|
|
|
|
|
|
|
©
Detta material är skyddat enligt
lagen om upphovsrätt.
(journalisten Kristina Kamp har get sitt tillstånd att
artikeln får användas på hemsidan enligt telefonkontakt 2006-02-10)
|
|
|
|
|
|